Två nya studier visar att blåbär förebygger insulinresistens, som är förstadiet till diabetes typ 2, och kan förhinda högt blodtryck.
Blåbär förebygger insulinresistens och högt blodtryck
Forskare vid Pennington Biomedical Research Center lät överviktiga försökspersoner dricka en näringsrik smoothie två gånger om dagen i 42 dagar. Den ena gruppen fick sin smoothie med blåbär och den andra utan.
Man fann att de som konsumerade en blåbärs-rik smoothie fick en förbättrad insulinkänslighet jämfört med de som drack en lika näringsrik, men blåbärsfri, smoothie.
Vi vet nu att föreningar i blåbär kan hjälpa överviktiga, icke-diabetiker bibehålla hälsosamma blodsockernivåer-nivåer, säger Dr April Stull, forskare vid Pennington Biomedical Research Center .
I en annan studie vid Oklahama State University konstaterade forskarna att patienter med redan högt blodtryck sänkte sitt blodtryck genom att dricka en dryck en gång om dagen i åtta veckor som innehöll cirka 2,5 dl blåbär.
– Många patienter blir alltför beroende av medicin för att hålla blodtrycket i schack, men alla lyckas inte kontrollera sitt blodtryck med enbart medicinering. En kost som innehåller blåbär är en minst lika viktig del av en hälsosam livsstil med bra kost och motion, säger Arpita Basu professor i Nutrition vid Oklahoma State University och en av forskarna bakom studien.
Källa: sund.nu
___________________
Löpning får din hjärna att växa!
Vill du bli smartare? Börja jogga.
Det får hjärnan att växa, visar en ny studie. Både hjärtat och midjemåttet mår bra om du tar en tur i joggingspåret då och då. Men att springa kan faktiskt vara bra för hjärnan också.
Nya hjärnceller
En grupp forskare från USA upptäckte att efter bara några dagars regelbundna träningspass började det synas resultat i hippocampus, en del av hjärnan som hanterar minnen. Där producerades snabbt hundratusentals nya hjärnceller.
– Vi vet att motion är bra för hjärnfunktionen, men de här resultaten ger oss för första gången kunskap om mekanismen bakom effekten, säger forskaren Timothy Bussey till Telegraph.
Förhindra demens
Studien gjordes visserligen på möss, men resultaten kan ändå bidra till viktiga medicinska framsteg för oss människor. Det är i hippocampus som de första tecknen på demenssjukdomen alzheimer visar sig, och genom att stimulera tillväxten av nya celler skulle man kunna förhindra minnessvårigheter och demens hos äldre.
___________________
Socker lika beroendeframkallande som heroin visar ny forskning
Studier på råttor visar tydligt att socker är lika beroendeframkallande som heroin. Forskare vid Princeton University har vetenskapligt dokumenterat hur socker påverkar hjärnans funktioner på råttor på samma sätt som kokain och heroin. Professor Bart Hoebel och hans medarbetare har studerat tecken på sockerberoende hos råttor under flera år. I deras tidigare forskning har man kunnat säkerställa två av tre kriterier för sockermissbruk i råttförsök.
Den senaste forskningen har fokuserat på begär och återfall och kompletterar på så vis missbrukarbilden.
Om begäret efter socker verkligen är en form av missbruk, bör det finnas långsiktiga effekter i hjärnan hos sockermissbrukare. Ett okontrollerat begär och återfall är kritiska komponenter för missbruk, och vi har kunnat påvisa dessa beteenden hos sockermissbrukande råttor på ett antal sätt, säger Professor Hoebel.
Forskargruppen rapporterar om djupa beteendemässiga förändringar hos råttorna som genom experimentella förhållanden blivit beroende av höga doser socker.
Ökat begär efter socker
De råttor som haft en hög sockerkonsumtion och sedan förnekats socker under en längre period uppvisade ett kraftigt ökat begär efter mer socker än tidigare.
Råttorna arbetade hårdare för att få tillgång till socker igen och de konsumerade mer än tidigare när de väl fick tillgång till det igen. Deras begär efter socker hade ökat och dom uppvisade ett återfallsbeteende.
Råttorna drack också mer alkohol än normalt efter att deras sockerkonsumtion varit stoppad, vilket visar att missbruksbeteendet skapar förändringar i hjärnans funktion. Sockerbegäret öppnade upp för nya missbruksvägar såsom ett ökat alkoholintag.
Dom sockerberoende råttorna fick även en obetydlig dos amfetamin, så minimal att den vanligtvis inte har någon effekt, och blev hyperaktiva. Enligt forskarna är den ökade känsligheten en effekt av det långvariga sockermissbruket.
Professor Hoebels studie visar att råttor som äter stora mängder socker får liknande neurokemiska förändringar i hjärnan som vid bruk av kokain, morfin, amfetamin och nikotin.
Hos vissa orsakar sockerberoende långsiktiga effekter i hjärnan och ökar benägenhet att ta andra droger som till exempel alkohol, säger Hoebel.
Hoebel och hans team har också funnit att signalsubstansen dopamin utsöndras i hjärnan när råttorna fick dricka en sockerlösning. Signalsubstansen ger en kick i form av en känsla av välbehag och glädje, vilket ökar motivationen för drogen eller beteendet, i det här fallet socker, och genom upprepat intag eller upprepat beteende skapas ett beroende.
Förändringar i hjärnan och ökad tolerans
Forskarna begränsade råttornas tillgång till mat medan de sov och under de fyra första timmarna efter att de vaknat. Enligt forskarna kan det liknas vid att hoppa över frukosten. Resultatet blev att råttorna åt snabbt och drack en massa sockervatten när de väl fick tillgång till födan. Sockervattnet bestod av 10-procentig sackaroslösning och kan liknas vid läsk.
Man såg att dom hungriga råttorna som berusade sig på socker fick ett dopaminpåslag i hjärnan. Efter en månad hade hjärnan hos råttorna anpassat sig till de ökade dopaminnivåerna. Man såg också att de hade färre av en viss sorts dopaminreceptorer än de brukade ha och mer opioida receptorer.
Dessa dopamin och opioida signalsubstanser är inblandade i hjärnans belöningssystem. Forskarna såg förändringar i hjärnan hos råttorna liknande de hos kokain- och heroinberoende.
När forskarna tog bort råttornas socker sjönk dopaminnivåerna och de blev oroliga, ångestfyllda och tillbakadragna, vilket kan liknas vid abstinens.
Forskarna hoppas att forskningen så småningom kan få positiva konsekvenser för behandling av och ökad förståelse för behandling av ätstörningar såsom bulimi och hetsätning.
Källa sund.nu
___________________
Supervitaminet skyddar mot snuva – och svår sjukdom
D-vitamin har visat sig vara effektivt även mot förkylningar. Det kallas solskens-vitaminet. Och visst låter det som en solskenshistoria när man lägger ihop alla forskningsrön: med bra halter av D-vitamin kan vi slippa vinterförkylningen och minska risken för cancer, hjärtsjukdom och depression.
Det är känt sedan länge att D-vitamin skyddar mot benskörhet, och nya, stora studier har visat att det minskar risken att drabbas av hjärtsjukdom.
Solsemester kan göra susen
Han påpekar att det finns en mängd sjukdomar som vi drabbas mer av i kalla Norden än i mer solrika områden, och sjukdomar som vi främst drabbas av under vinterhalvåret. För honom är sambandet glasklart: det beror på bristen på solljus, som i sin tur ger oss ett underskott på D-vitamin.
I USA genomförde man en studie där man tittade på amerikanska kvinnors D-vitaminhalt och bröstcancerförekomst. Kvinnorna kom dels från norra USA, dels från södra. I södra delen hade de högre d-vitaminhalter, och hälften så mycket bröstcancer. Halterna av D-vitamin och förekomsten av bröstcancer stämde väldigt väl överens.
Han pekar också på våra vanliga vinterförkylningar.
När har vi förkylningar i Sverige? Jo, november, december, januari, februari.
Men beror det inte på att vi smittas lättare när vi vistas mer inomhus?
Äsch, det är doktorernas bortförklaringar. Det som är intressant är att vid högre d-vitaminhalter är du mindre mottaglig för infektioner. När d-vitaminintaget ökar bildas ett protein som gör det besvärligt för bakterier och virus. Även för virus alltså – virus biter ju ingenting på annars, antibiotika till exempel.
Utlovar inget mirakel
Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska institutet, är försiktigare i sina uttalanden. Hon basar för flera pågående studier om D-vitaminets påverkan på våra folksjukdomar, bland annat cancer och högt blodtryck. Hon vill inte kalla vitamin D för någon mirakelmedicin – än.
Att D-vitamin skyddar mot benskörhet vet vi. Sedan har det gjorts en mängd mindre studier på andra områden som lett till frågeställningar och hypoteser – men de är inte tillräckligt många för att vi ska kunna dra säkra slutsatser. Nu krävs det rejäla studier. Och sådana kommer – inom några år. Det pågår just nu väldigt intensiv forskning kring vitamin D i hela världen. Det har varit en ”glömd” vitamin, men nu är den på gång. De närmaste åren får vi fler och säkrare svar.
Fet fisk bra för kroppen
Alicja Wolk förespråkar inte i första hand kosttillskott. Jag skulle snarare rekommendera att man verkligen tänker på att äta fet fisk. Då får man vitamin D, omega 3, selen – allt på samma gång. Vitamin D är ett fettlösligt vitamin, vilket innebär att det ackumuleras i kroppen istället för att försvinna ut med urinen. Då finns det risk att överdosera.
Den risken tycker Karl Arfors är mycket liten.Visst kan man få förkalkningar i kroppen, men det är i väldigt höga doser – inte i de doser som jag pratar om.
Några grupper i Sverige löper extra stor risk att utveckla tydlig brist på D-vitamin: mörkhyade, som har svårare att bilda d-vitamin i huden, de som sällan går ut, exempelvis äldre, och de som använder kraftigt täckande kläder, och därför inte utsätts för solljus. De riskerar att få rakitis – engelska sjukan. Då blir skelettet missformat och mjukt. De riskerar också problem längre fram:
I framtiden kan benskörhet bli ett stort problem i de här grupperna, säger Alicja Wolk.
Solkräm förhindrar produktionen
Ett problem i sammanhanget är förstås att solens strålar inte bara hjälper till att bilda D-vitamin – de kan också orsaka hudcancer. För att skydda oss använder vi i allt högre utsträckning solkräm som inte bara skyddar mot cancer, utan även omöjliggör för huden att bilda D-vitamin.
För att klara produktionen av D-vitamin tycker jag att man ska sola utan solkräm i 15-30 minuter. Sedan ska man gå in, eller täcka sig med kläder, säger Karl Arfors.
Alicja Wolk håller med om att det är en svår balansgång.
Hittills har budskapet varit att man till varje pris ska undvika sol för att undvika hudcancer. Men nu börjar vi se att man också måste titta på produktionen av D-vitamin. Vi måste balansera mellan melanom och andra sjukdomar.
Källa: Maria Wångersjö Aftonbladet
___________________
Höga halter av D-vitamin gör att du lever längre
Var ute i dagsljus och ät fet fisk så minskar du risken att dö i förtid visar ny amerikansk forskning.
Den amerikanska studien visar att låga nivåer av D-vitamin ökar risken att dö i förtid. Forskarna hade tillgång till 13.000 initialt friska män och kvinnor som deltog i en pågående nationell hälsostudie. Forskarna jämförde risken för dödsfall mellan de med lägst nivå av D-vitamin och dem med högre nivåer av D-vitamin i blodet.
Forskarna delade in deltagarna i fyra grupper baserat på deras D-vitaminnivåer, de i den grupp som hade lägst nivå (mindre än 17,8 nanogram per milliliter) löpte 26 procents ökad risk att dö oavsett orsak, jämfört med gruppen med den högsta nivån av D-vitamin.
En låg nivå av D-vitamin kan öka risken för att dö genom sina effekter på blodtryck, kroppens förmåga att reagera på insulin, fetma och diabetes. Enligt forskarna finns flera bevis som stöder D-vitaminets roll i ökad dödsrisk, bland annat är kardiovaskulära händelser vanligare under vintern, då D-vitamin är lägre, och canceröverlevnaden är bättre om sjukdomen diagnostiseras på sommaren när halterna av D-vitamin är högre.
Sol och fet fisk
Efter 8,5 års uppföljning hade 1.800 av deltagarna dött. 700 av dem dog i någon form av hjärtsjukdom, av dessa hade 400 brist på D-vitamin i kroppen.
Våra resultat är mycket tydliga – alla kvinnor och män med intresse för sin hälsa bör mer noggrant övervaka sina blodnivåer av vitamin D, och se till att de har tillräckligt. Vi tror att vi har underlag som räcker för att överväga att lägga till D-vitaminbrist som en separat riskfaktor för död i hjärt-kärlsjukdom, utöver redan kända riskfaktorer som ålder, kön, familjebakgrund, rökning, högt blodtryck, kolesterolvärden, brist på motion, fetma och diabetes, säger Erin Michos biträdande professor vid Johns Hopkins University School of Medicine och dess Hjärt-och ungdomspsykiatriinstitut.
Hon fortsätter:
Nu när vi vet att D-vitaminbrist är en riskfaktor, kan vi bättre bedöma hur vi ska behandla människor i riskzon för hjärtsjukdom, eller de som redan är sjuka och som genomgår behandling, säger Michos, och tillägger att testning av näringstillstånd är relativt enkelt. Det kan framöver bli en del av de rutinmässiga blodprover som tas idag, till exempel blodtryck, glukos-och lipidnivåer.
För att öka nivåerna av D-vitamin rekommenderar forskarna att vi ska äta en kost rik på fet fisk som sardiner och makrill, konsumera berikade mjölkprodukter, inta produkter med torskleverolja, olja eller vitamintillskott, och vid varmare väder se till att utsätta huden för solens vitamin D produktion. Vitamin D är viktig för celltillväxt, den ökar kroppens immunförsvar och stärker skelettet.
Enligt Erin Michos räcker så lite som 10-15 minuters daglig exponering för solljus för att producera tillräckliga mängder av D-vitamin för att bibehålla hälsan. Det hormonliknande näringsämnet kontrollerar bland annat blodnivån av kalcium och fosfor, som är livsnödvändiga mineraler.
Ett tillräckligt dagligt intag av vitamin D ligger mellan 200 och 400 internationella enheter (eller i blodet 30 nanogram per milliliter) enligt forskarna.
Forskarna ska nu testa olika höga doser av vitamin D för att ta reda på om näringstillskott leder till färre dödsoffer och lägre förekomst av hjärtsjukdom, inklusive hjärtinfarkt eller stunder av långvarig och svår bröstsmärta.
Gruppen planerar också att undersöka vad som är så kallade biologiska triggers, till exempel fetma och hypertoni, för att se vad som kan kompensera eller förvärra åtgärder av vitamin D för hjärtmuskeln, eller om D-vitamin leder till någon annan reaktion i hjärtat.
Källa:sund.nu
___________________
Omega-3-fettsyror är som medicin.
Det sägs i ett ”pressmeddelande” från Kardiolog-kongressen i Stockholm. Omega-3-fettsyror minskar risken för dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar minst lika bra som de kolesterolsänkande medicinerna statiner. Fiskolja med hög halt av EPA och DHA är det som gäller.
Dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar är hög
Ungefär hälften av Sveriges befolkning dör i hjärt- och kärlsjukdomar. Men enligt en studie som presenterades under kardiolog-kongressen minskar en person med hjärtproblem riskerna mest genom att äta fet fisk eller omega-3-fettsyror. Studien tyder på att omega-3-fettsyror till och med kan fungera bättre än statiner – de mest sålda läkemedlen i Sverige i dag.
Omega-3 fetter sänker dödligheten
Schweiziska forskare från Basel Institute for Clinical Epidemiology har granskat 97 separata forskningsstudier som har undersökt hur olika fettsänkande ämnen påverkar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Resultaten pekar på att omega-3-fettsyror i genomsnitt sänker dödligheten med 32 procent och statiner med 22 procent. Studien publicerades nyligen i Archives of Internal Medicine.
Hög kostnad för hjärtmediciner
I dag äter ungefär 7 procent av Sveriges befolkning statiner för att sänka kolesterolhalten och förebygga hjärtdöd. Förra året kostade dessa läkemedel samhället 790 miljoner kronor.
Verkningsmekanismer
Men trots att omega-3-fettsyror ger ungefär samma resultat när det gäller hjärtdöd, är det inte säkert att de kommer att ersätta statinerna. Substanserna fungerar helt olika i kroppen och kommer förmodligen att komplettera varandra.
Omega-3-fettsyror sänker framför allt halten av ett slags blodfett som kallas för triglycerid men verkar också öka halterna av det goda kolesterolet. Statiner däremot sänker halten av det onda kolesterolet; det som leder till åderförkalkning.
Hämmar inflammation
Mycket tyder också på att både omega-3 och statiner hämmar inflammationer i kroppen. De senaste forskningsrönen pekar på att åderförkalkning förmodligen orsakas av en inflammation. Därför kan den antiinflammatoriska effekten vara en del i förklaringen till den minskade dödligheten.
Hur tillgodoser man behovet?
Den som vill få i sig ordentligt med omega-3 kan antingen äta kosttillskott eller frossa i feta fiskar som sardiner, makrill och lax minst tre gånger i veckan. Enligt Livsmedelsverket går det att äta de flesta fiskar från västkusten och öppna hav och all odlad fisk utan att bekymra sig för miljöföroreningar.
Källa: Naturmedel.org