Tomater
Tomater är utan konkurrens den rikaste och praktiskt taget den enda pålitliga källan till en märklig antioxidant, lykopen. Aprikoser innehåller en aning. Tyska försök visar att lykopen utplånar vissa fria radikaler ännu effektivare än det berömda betekarotenet. Forskningsresultat tyder på att lykopen bevarar mental och fysisk funktion hos äldre.
Hög nivå av lykopen i blodet skyddar också mot cancer i bukspottkörteln och livmoderhalsen. I en Italiensk undersökning visade det sig att de som åt mest färska tomater också löper hälften så stor risk att drabbas av cancer i matsmältningssystemet – munhålan, svalget, matstrupen, magen, tjocktarmen och ändtarmen – än de som åt minst. Lykopen förstörs inte när man tillagar eller konserverar tomater.
Vindruvor
Druvor innehåller tjugo kända antioxidanter som samverkar för att avvärja angrepp av fria radikaler som gynnar sjukdom och åldrande. Antioxidanterna finns i skalet och kärnorna, och ju starkare färg skalet har desto kraftigare är antioxidanterna. Det betyder att blå och rödaktiga druvor och blå druvjuice är bäst. Antioxidanterna i druvor motverkar proppbildning i blodet, hämmar oxidation av LDL – kolesterol och ger avslappning i ådrorna. Tre glas blå druvjuice och ett glas rödvin har samma blodproppslösande effekt i artärerna.
Rödvin är inte någon medicin som man ska hälla i sig hur som helst. Man ska dricka rödvin på samma sätt som fransmännen, alltså till maten. Det gör inte bara berusningseffekten mindre utan man drar också verkligen nytta av de goda egenskaperna.
Antioxidanterna i rödvin fungerar kanske främst genom att verka som motgift mot den aktivitet från fria radikaler som utlöses av mat, speciellt fet mat. Fransmän kan äta mängder av fett utan att drabbas av en bråkdel av de hjärtsjukdomar som drabbar andra europeer och amerikaner eftersom fransmännen dricker rödvin till maten, vilket motverkar de skador på artärerna som fet mat annars åstakommer.
Vitt vin innehåller en del antioxidanter, men det finns betydligt mer i rödvin eftersom druvornas skal och kärnor, källan till antioxidanterna, får vara kvar i druvmusten under jäsningen av rödvin men inte vitt vin och därmed avger mer antioxidanter till det färdiga vinet. Ett av rödvinets starkaste antioxidantvapen är speciella föreningar som kallas katechiner och som också finns i te.
Dessa katechiner gör nytta på många sätt. De kan förhindra de förändringar genom oxidation som gör det möjligt för LDL – kolesterol att tränga in i blodkärlens väggar och gynnar åderförkalkning; hämma sammanklibbningen av blodplättar som ger upphov till blodproppar; minskar spänningar i blodkärlen; hämma tymörer, bakterier och virus; hjälpa till att skydda levern och bekämpa inflammationer.
Vitkål
Liksom broccoli är vitkål en korsblommig växt med stark antioxidantaktivitet. Vitkål verkar också avvärja mag – och bröstcancer. En speciell antioxidant i vitkål, indol-3-karbinol, påskyndar undanröjandet av en skadlig form av östrogen som gynnar bröstcancer Savoykål är ännu bättre. För att dra mest nytta av kålsorternas antioxidanter ska man äta kålen rå eller skonsamt tillagad.
(Delar av materialet är hämtat från Sluta åldras nu av Jean Carper)
Man kan fråga sig om vegetarianer lever längre och håller sig friskare därför att de äter massor med grönsaker eller därför att de undviker kött. Svaret är troligen bådadera, enligt experterna. De undviker de ämnen i kött som gynnar åldrande och drar nytta av de ämnen i frukt och grönsaker som hämmar det.
De har mycket högre halt i blodomloppet av antioxidanter från växter, vilket håller åldrandet och kroniska sjukdomar på avstånd. De har robustare immunsystem som avvärjer infektioner och imunrelaterade sjukdomar, inberäknat cancer. De får i sig mindre mängder järn, som förekommer koncentrerat i kött och som uppmuntrar de fria radikalernas skadegörelse i cellerna. De får i allmänhet i sig färre kalorier och mindre mängder farliga fetter.
Jag tycker att antioxidanter och fria radikaler är der mest spännande som finns. Att se till att man får tillräckligt med antioxidanter är en satsning, som kan betala sig bättre än någon annan – med längre liv, mindre lidande, mindre sjukdom och handikapp och mer lycka och livsglädje. Ju mer vi lär oss, desto mer inser vi hur lite vi vet om människans fascinerande biologi.
Källa: Elisabet Bengtsson www.elisabet.org